Samanfattning

Jag är opererad på ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs, men både operationerna gjorde mig mycket sämre än jag var innan….

Efter undersökning och utredning så gav de mig diagnosen SRS – Segmentell rörelsesmärta och sa att en steloperation skulle göra mig bättre.

Första op var en PLIF, den 15/6 2010, mellan S1-L5-L4 ,med totalt 6st skruvar.

Då jag blev sämre efter första op och hade obefintlig benläkning, så blev det en ny op, som var en ALIF den 12/8 2011, då la de i mer ben på framsidan och satte extra fixering (4st skruvar) mellan L5-L4. Gick inte att sätta fixering fram på S1-L5, då blodkärlen var i vägen.

Prognosen för att jag skulle läka, skulle bli mkt bättre efter ALIF operationen, sa läkaren och jag hade så mycket besvär och smärta så hade inte något att välja på än att göra operationen.

Men blev ännu sämre efter den andra operationen och sedan den operationen så har jag fått smärta i vänstra benet, höft, lår och magen runt operationsområdet. Nedsatt känsel och öm på mage och lår, sämre styrka i benet

Efter det så fanns det inget mer de kunde göra för mig….

Jag godtog inte det och krävde senare att få göra en datortomografi, får att se ev benläkning osv bättre.

Efter en del tjat så fick jag till slut en remiss till röntgen!

Slutet på mars förra året gjorde jag den och resultatet skickades till läkaren i strängnäs.

Läkaren som har opererat mig båda gångerna hade semester när de fick resultatet så det ringde en annan läkare.

Han sa att röntgen visade på att jag hade dålig benläkning och så var det något problem med skruvarna och jag behövde opereras en 3e gång för att åtgärda detta.

Fick senare en tid för besök till läkaren som gjort de andra operationerna, när jag kom dit så sa han att resultatet på röntgen såg bra ut, förutom lite dålig benläkning.

Det som andra läkaren hade sagt på telefon, om något problem med skruvarna stämde inte sa han!

Det besöket tog ca 1timme och hela tiden pratade han på om att han inte har gjort något fel under operationerna. Det var ett långt försvarstal och så fort jag sa nåt, blev jag avbruten!

Det sista han sa var att diagnosen SRS som jag fått av dom, efter utredningar av flera olika läkare som alla kom fram till samma diagnos, nog inte stämde, då jag inte blivit bättre.

Det berodde troligtvis på att jag hade missförstått deras frågor, så därför kanske det blivit fel diagnos!

Sen vet jag inte direkt hur man kan missförstå deras frågor på undersökningar, miniruckning och diskblockaderna.

Frågar de om det gör ont där eller där, längre ner, högre upp, så kan jag ju bara svara vart det gör ont eller om smärtan blev mindre efter blockaderna osv….

Åkte därifrån jäkligt förbannad och har sedan dess inte haft någon mer kontakt med strängnäs.

Samma läkare slutade även skriva ut recept på smärtstillande till mig och ansåg att någon läkare i mitt landsting skulle göra det istället. Så det resulterade i att jag blev utan smärtstillande i nästan en vecka. Men som tur är så löste det sig efter ett tag, då läkaren på vårdcentralen tog över recepten, trots att hon inte ville det egentligen.

Kommer aldrig att rekommendera någon att åka till Strängnäs för hjälp, är det sista stället man ska till. De vill bara operera o tjäna pengar, sen skiter de i resultatet o även i patienten!

Vet flera som har råkat ut för typ samma sak som mig, med samma läkare!...

Livet efter operationerna i strängnäs har varit ett rent helvete och ångrar att jag gick med på att göra dom, men det lät så bra och det var en chans att bli bättre efter att ha gått med ryggvärk i flera år och ingen annan läkare hade kunnat hitta någon orsak, men istället blev jag 10x sämre L

Innan op kunde jag iaf göra lättare saker och ta promenader osv, nu för tiden så är det mest vila som gäller. En del läkare skulle bli väldigt bra försäljare, om de nångång byter yrke!

Krävde en 2a bedömning men fick avslag på remissen från vårdcentralen till ortopeden i Karlstad, då det inte fanns något de kunde göra för mig.

Men andra remissen som skickades dit var det en annan läkare som svarade på, som ansåg att jag skulle få en 2a bedömning då jag hade så mkt besvär av ryggen och smärtan, så fick välja om jag ville till Uppsala eller Göteborg och valde då Akademiska i Uppsala.

Var till Akademiska i oktober förra året på undersökning och de hade även fått röntgenresultatet från datortomografin, alltså samma resultat som läkaren i strängnäs sa såg bra ut.

Ortopeden på Akademiska sa att vad han kunde se så hade skruvarna lossnat och dålig benläkning, men deras röntgenläkare skulle göra en bedömning på bilderna.

Exakt samma bilder som läkaren i Strängnäs sa att allt såg bra ut på!

Röntgenläkarens bedömning av röntgenbilderna var:

Det föreligger status efterop eller re-op(?) Nu främre fusion L4-5, transplantat inlagt i disken L4/5, eventuellt finns ett tunt stråk av callus mellan kotkropparna. Bakre fusion L4-S1 och transpedikulära skruvar L5 och S1 omges av tydliga resorptionszoner. Bentransplantat i disken L5-S1 som sannolikt har rutschat i ventral riktning och nu inte har någon överbroande callus mot S1 men det kan finnas stråk mot L5.

Så Akademiska erbjöd mig en ny operation för att ta bort skruvarna de satte dit i strängnäs och sätta dit nya och skulle även få InductOs för att det skulle bildas ben och bli ordentligt stabilt.

Diagnosen de gav mig i Uppsala är: M841K-Utebliven läkning/pseudartros i ländryggen.

Status: Har golv-fingerdiastas som avbryts redan vid 20 º i framåtflexion på grund av smärta. Även smärta då han sidoböjer.  Svår lumbago och Tendens till ischialgi på ett icke dermatomiskt bundet sätt i höger ben. (Tror det ska stå vänster ben, men att han skrivit fel i journalen. Högra benet har jag inga problem med)

Så de fattade beslut om att reinstrumentera mig med en bakre instrumentering och som tidigare sagt använda InductOs och ta rejält med färskt spongiöst ben från cristakanterna.

De hade satt upp mig för operation i januari, men pga brist på sjuksköterskor och vårdplatser var de tvungna att flytta fram patienterna sa läkaren i december. Skulle få det gjort så snart som möjligt då jag har sån smärta och han trodde då att allt skulle vara löst runt vecka 10, så operationen skulle bli då istället. Det var alltså i början på mars och nu är vi inne i maj och har fortfarande inte fått någon tid för op.

Har nu gått över ett år nu sedan sista röntgen, så vet inte hur det ser ut i ryggen nu.

Men har något förbannat ont dygnet runt, minst ont gör det när jag ligger ner.

Så fort jag sätter mig upp eller står så känns det att trycket på ländryggen ökar och därmed smärtan, det tycker jag har blivit värre o värre.

Det har gjort mer ont det senaste året att sitta eller stå, jämfört med tidigare.

Men antar det beror på dålig stabilisering pga lösa skruvar och dålig benläkning.

Bland kan jag knappt röra mig utan att det hugger till o gör ännu ondare, ibland är det väldigt illa!

Allt är bara så jäkla jobigt, både psykiskt o fysiskt nu för tiden.

Verkar ta en jäkla tid innan den nya operationen blir av och har tillkommit ännu mer bekymmer.

För ca 3månader sedan så vaknade jag kl 5 på morgonen och kunde inte röra varken ben eller armar, var helt förlamad! Men släppte efter ca 20-30sek och allt blev normalt igen.

Nån vecka efter det så låg jag i soffan och skulle gå upp, då var vänsterbenet helt borta, kunde inte röra varken ben, fot eller tår, men släppte efter typ 20-30sek då oxå.

Sen hände det igen några dagar senare igen, satt på golvet och sorterade lite saker, skulle resa på mig och vänstra benet var helt borta igen, hade ingen kontroll över det och ingen känsel. Lyfte upp benet med händerna och foten bara hängde ner, såg ut som jag brutit vristen! Men samma sak då, efter 20-30sek fick jag tillbaks kontrollen över ben/fot och allt blev som vanligt igen..

Vet inte vad som kan orsaka detta, men gissar på att de lösa skruvarna i ryggen är en orsak, kanske klämmer åt någon nerv eller nåt liknande.

Var väldigt obehagligt och fick både panik o blev rädd när det hände, speciellt första gången när jag inte kunde röra hela kroppen. Men nu har det inte hänt på ca 2månader, så hoppas det inte händer igen!